Man kan ju bli galen för mindre...
Jag och min älskade hund gick ut i trädgården, tänkte vara sådär duktig och vattna hela gräsmattan och alla buskar. De börjar se lite ledsna ut nu i denna sommarvärme.
Så jag kilar ut glad i hågen och börjar greja.
Hittar vattenslangen och kopplar på den på kranen, kranen läcker som en tok (vilket inte förvånar mig ett dugg) och vattenslangen har inget munstycke utan det är bara för mig att improvisera hur jag ska lyckas vattna gräsmattan på bästa sätt. Det löste sig ganska bra, jag blev bara rätt så blöt. Men det skadar ju inte.
Men däremot så är min hund mindre rolig idag, eller han har varit mindre rolig denna vecka, jag tror det beror på att jag har varit tvungen att jobba en del, vilket varken han eller jag är vana vid, vi brukar sitta ihop i höften i vanliga fall och nu så har inte det gått :( Jag brukar alltid kunna ha honom lös ute på gården utan att han sticker, han brukar gå och nosa i sin egna lilla takt medan jag grejar. Det är toppenbra.
Fast idag gick tydligen inte det, för helt plötsligt var han borta och jag ropade och ropade och ropade inte en hund i sikte.....
Till slut så när jag ropar så hör jag någon skrika "Han är här, vid ängen, kom och hämta honom, vi har ett hundrädd barn här" PANIK så jag springer bort, och visst fan står han där, hur lycklig som helst. Hundjävel. Bad så hemskt mycket om ursäkt, han brukar ju inte göra så här. Men det var ingen fara, sa de iaf...... Släpade hem honom i fästinghalsbandet, för koppel hade jag inte hunnit gå in och hämta.......
Väl hemma igen så la jag honom i skuggan, och efter ett tag började han vandra igen, fast då runt på gården, och jag försöker kalla in honom. Men icke sa nicke, det vill han inte. Så till slut gick jag in med honom.....
Känns som om att det är dags att träna lite inkallning och kontaktövningar nu... Och försöka umgås lite mer... Det behöver vi nog båda....
Så jag kilar ut glad i hågen och börjar greja.
Hittar vattenslangen och kopplar på den på kranen, kranen läcker som en tok (vilket inte förvånar mig ett dugg) och vattenslangen har inget munstycke utan det är bara för mig att improvisera hur jag ska lyckas vattna gräsmattan på bästa sätt. Det löste sig ganska bra, jag blev bara rätt så blöt. Men det skadar ju inte.
Men däremot så är min hund mindre rolig idag, eller han har varit mindre rolig denna vecka, jag tror det beror på att jag har varit tvungen att jobba en del, vilket varken han eller jag är vana vid, vi brukar sitta ihop i höften i vanliga fall och nu så har inte det gått :( Jag brukar alltid kunna ha honom lös ute på gården utan att han sticker, han brukar gå och nosa i sin egna lilla takt medan jag grejar. Det är toppenbra.
Fast idag gick tydligen inte det, för helt plötsligt var han borta och jag ropade och ropade och ropade inte en hund i sikte.....
Till slut så när jag ropar så hör jag någon skrika "Han är här, vid ängen, kom och hämta honom, vi har ett hundrädd barn här" PANIK så jag springer bort, och visst fan står han där, hur lycklig som helst. Hundjävel. Bad så hemskt mycket om ursäkt, han brukar ju inte göra så här. Men det var ingen fara, sa de iaf...... Släpade hem honom i fästinghalsbandet, för koppel hade jag inte hunnit gå in och hämta.......
Väl hemma igen så la jag honom i skuggan, och efter ett tag började han vandra igen, fast då runt på gården, och jag försöker kalla in honom. Men icke sa nicke, det vill han inte. Så till slut gick jag in med honom.....
Känns som om att det är dags att träna lite inkallning och kontaktövningar nu... Och försöka umgås lite mer... Det behöver vi nog båda....
Kommentarer
Trackback
